Tage Boström som slår ett slag för talboken
Om böcker som talar
Talböcker, ljudböcker eller hörböcker. Kärt barn har många namn. Oavsett vad man kallar dem står det helt klart att den inlästa boken nått stora framgångar på marknaden under de senaste åren. Människor som tidigare inte haft särskilt stort intresse för läsning och många med nedsatt syn har upptäckt hörböckerna som ett intressant och fungerande alternativ till den tryckta boken. Tidigare fanns det ett glapp i tid mellan tryckt och inläst bok vilket var irriterande för den som ville ta del av den senaste utgivningen. Numera ger förlagen ut båda varianterna samtidigt. Här slår Tage Boström från Umeå, som ingår i Ögontryckets redaktionskommitté, ett slag för hörboken.
Häromsistens klagade en bekant över sin lättjefulle son. Skolan hade givit honom den betungande uppgiften att läsa en litterär klassiker som långläxa. Som han var van att slappa och softa, lånande han istället den besvärliga romanen som talbok på biblioteket. Smarta människor är ofta lata. Man kan göra annat under tiden.
Jag känner en långtradarchaufför, som skaffat sig en gedigen litterär allmänbildning i yrket. Han förvandlar lastbilshytten till föreläsningssal med egna eller lånade kasetter. Göromål i hemmet kan ju också förvandlas från själsdödande rutin till spännande underhållning med talbokens hjälp. Man behöver inte behöva talböcker för att finna dem njutbara. Mer än 2,5 miljoner svenskar lär använda talböcker, inköpta i bokhandeln, lånande på biblioteket eller av bekanta.
Biblioteken har ett rikhaltigt sortiment och kunnig personal, som bistår med råd och dåd och lån från andra bibliotek av det som inte finns på plats. Man kan höra på stället eller låna hem. Numera går det till och med att lyssna på mobilen.
Förr var det inte ovanligt att författare själva högläste ur sina verk. Ofta var resultatet uselt. Få lyckades levandegöra sina berättelser som Astrid Lindgren med sin karaktäristiska röst.
Så småningom fick skådespelare fungera som uppläsare i radion. Då blev resultatet avsevärt mycket bättre. Vem minns inte Ulf Palmes märgfulla tolkningar eller Jarl Kulles lätt ironiska välartikulerade undertoner. Idag har förlagen kontrakterat uppläsare av hög kvalitet. Kanske har ni njutit av skådespelerskan Katarina Everlöfs varma och mjuka stämma. Hon har läst omkring 350 talböcker enligt egen uppgift. Varje bok tar 2-3 veckor i anspråk.
När en bok publiceras går den genast upphovsmannen ur händerna. Varje läsare iscensätter texten i sin fantasi och scenarierna varierar med läsarens erfarenheter. Därför kan det vara intressant och lärorikt att diskutera en litterär text, men man lär sig nog mer om varandra än om författaren. En god uppläsare bidrar i hög grad till hur texten uppfattas och därmed till vår egen fantasis iscensättning. Själv kommer jag osökt att tänka på Torgny Lindgren. Han framträder så väl, att tongångarna i hans dialektala skrönor från Västerbotten hörs i bakgrunden av medvetandet, även när man läser hans historier på egen hand. Flera av mina bekanta har vittnat om detsamma. Men sådana fenomen är sällsynta.
Nåväl - antingen man ser som en hök eller plirar som en mullvad - talböcker är en stor tillgång för alla och en välsignelse för många. Gack du till biblioteket och prova på! Du är hjärtligt välkommen!
Tage Boström