Kan glaukomiker ha körkort?

Körkortet innebär ett kompetensbevis att personen ifråga har de kunskaper och färdigheter som krävs för att framföra motorfordon, samt att hälsotillståndet är tillräckligt bra. Körkortsinnehav har stor betydelse för den enskilde, det ger möjlighet att ta sig fram i samhället för att sköta viktiga uppgifter i arbete och fritid samt att kunna besöka släkt och vänner. Å andra sidan har "samhället" en annan aspekt, den som har tillstånd att framföra motorfordon måste vara i sådant hälsotillstånd att övriga trafikanter och människor inte drabbas av skada vid olyckor.

Regelverket utgår från Körkortslagen samt Vägverkets föreskrifter. I dessa har också vissa EU-direktiv inkorporerats. Länsstyrelsen är körkortsutfärdande myndighet. Med godkända underlag insändes ansökan till Vägverket som i sin tur utfärdar körkortet och för in vederbörande i körkortsregistret.

Varje körkortssökande måste få sin syn prövad både för synskärpa och synfält. Denna undersökning utförs av ögonläkare, legitimerad optiker eller specialutbildad körskolepersonal. Den nedre gränsen för synskärpa är en binokulär sådan (båda ögonen samtidigt) på 0.5. Detta gäller i de flesta länder och motsvarar en synskärpa för att obehindrat läsa en tidning eller bok. För en enögd person gäller en synskärpa på 0.6. Om synskärpan uppnås med hjälp av glasögon eller kontaktlinser förs detta in i körkortet. När det gäller tyngre fordon och taxi gäller särskilda bestämmelser som inte närmare berörs i denna artikel.

För oss glaukomiker är det ju främst synfältet som kan ställa till med problem. Enligt regelverket skall man ha ett synfält för båda ögonen som minst motsvarar ett normalt ögas synfält. Vad betyder då det? Jo, om man har synfältsdefekter på båda ögonen som sammanfaller betyder det att man inte når upp till de formella kraven. Det finns ju då en klar risk att vissa föremål eller skeenden som äger rum motsvarande bortfallet av synfältet inte upptäcks av personen i fråga. Man riskerar alltså att bli en trafikfara. Det vet vi ju också att synfältsdefekter kan komma smygande, man lär sig att kompensera och hjärnan fyller ut defekterna. Därför kan en glaukomiker gå ganska länge utan att förstå att man har en synfältsdefekt. Det sjukliga tillståndet i ögat betyder att vi inte kan veta eller bedöma om föremål eller människor kan komma in från sidan. Om misstanke på synfältsdefekt uppstår vid synscreening eller att man har en känd ögonsjukdom kräver myndigheten intyg från ögonläkare. Vid en progressiv ögonsjukdom kan Länsstyrelsen införa krav om regelbunden uppföljning av synförmågan för att den sjuke kan få behålla körkortet.

I Sverige görs ingen obligatorisk omprövning av synförmåga för bil- och mc-körkort. Detta förekommer i en hel del andra länder, men det är oklart om en omfattande sådan verksamhet verkligen skulle påverka trafiksäkerheten.

Den som upptäcker en trafikfarlig nedsättning av synförmågan är för det mesta en ögonläkare kanske efter remiss från optiker eller allmänläkare. Läkaren är förpliktigad enligt körkortslagen att rapportera till Länsstyrelsen om en person "av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha körkort". Det finns dessutom krav på att läkaren måste informera körkortsinnehavaren innan en sådan rapportering sker. Ett undantag i lagen, den s.k. Brasklappen säger att "om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon", kan en läkare, som har förtroende för sin patient, och vice versa, underlåta att rapportera till Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen fattar beslut i ärendet. Till sitt förfogande har Länsstyrelsen en konsultläkare som är rådgivande i medicinska frågor till myndigheten. Denne blir alltid tillfrågad vid bedömning av läkarintyg och ger råd om ev. kompletterande utredning. Vid vissa tillfällen när bedömningen hamnar nära ett gränsland till vad som är tillåtet/möjligt kan Länsstyrelsen remittera ärendet vidare till Vägverkets trafikmedicinska råd för avgörande.

Det finns slutligen vissa möjligheter till dispenser. Ansökan görs av den enskilde till Vägverket, Trafikmedicinska rådet i Borlänge och skall medföljas av alla relevanta handlingar. Dispenserna kan beviljas olika typer av begränsade körkort, t.ex. körning under speciella omständigheter, i dagsljus, inom en viss radie, med begränsad hastighet mm.

För vidare läsning rekommenderas Vägverkets hemsida: www.vv.se.

Lars Steen
f.d. konsultläkare vid Länsstyrelsen